jag är tebax:) typ. kanske:) får se.. jag skriver när jag får tillgång till en dator. så de blir nog mer skrivande här när jag börjar skolan nu i augusti ! Jag längtar jätte mycket till det nu. Slippa sitta på röven hela dagarna bara. Det kommer att bli mindre kul och vara ifrån hugo så ofta men jag behöver bli en människa oxå..inte bara känna att jag är en mamma dagarna i ända. Folk säger att det kommer att bli svårt, och sköta båda barn o skola, vissa säger till o med att det inte komma gå men vet ni vad. jag måste väl ändå försöka? Jag är stark. och motiverad framför allt! så jag hoppas på det bästa.

idag skickade jag in min unicef blanket som gör mig till världsförälder, jag är väldigt fattig. men jag ska tamifan skänka bort de jag har till dem som behöver. jsen be fr att dem komma fram. jag ska skita i godispåsen ist så att barn i andra länder kan få en chans o överleva. låter extremt men så äre det ju. just nu ligger en bebis på bara några månader och bara skakar. skakar pga av näringsbrist. och jag känner smärtan bara nu när jag tänker på det. jag hatar och vara hungrig..speciellt när det gått en hel dag eller två. då börjar man må riktigt illa. och då är jag vuxen och har mkt och ta av. men små bebisar...dem klarar inte de. och dö av svält är nog de värsta sättet och dö på. fy faan säger jag bara. jag kan knappt inte unna mig saker när jag tänker på dem små barnen som dör varje fucking minut. dem är så många som har det så här. Och att vissa inte mår dåligt av och höra allt de här dem är sjuk enligt mig. eller bara jävligt avstängda. man behöver inte offra så jäkla mkt för och ge ett barn en mätt mage. alla på jorden hör ihop. vi ska hjälpa varandra. och sen...hur kan man ta betalt för och hjälpa andra att överleva. visst man behöver själv pengar för och överleva  men ta ett extra jobb då!  tycker alla vi ska få känna på hur de känns hur de är och ligga inför döden. vi människor funkar ju så. vi kan inte förstå förns vi varit i situationen. Jag kan sätta mig in i de för de har varit dagar i mitt liv jag inte haft nått hem och gå till. varit utan mat ett längre tag. blivit slagen och levt i en otrygg miljö. jag fattar iaf mer än dem vanliga, dem som bara gör sitt och sen går hem.

jaja är väl ingen ide och skriva nå mer..för ungefär ingen av er som läser här bryr sig om dem "fattiga barnen i afrika" so...



bye