dem senaste dagarna har vare en stor jävla dimma alltså.

Ända sen jag kom hem från bb har kroppen min hållt på och rasa. Först den vanliga värken man har efter en förlossning, sen ryggvärk som nästan visade sig vara ryggskott. Yrsel i MASSOR!
I torsdags började jag känna mig sjuk. På natten börja jag få frossa och shit så åkte in till vårdscentralen. Blev skickad till sundsvall efter ett pissprov pga av att dem trodde att blodet som råkade komma ner i koppen kom från urinröret. DÖH!!! vet dem inte att en nyförlöst kvinna blöder eller?
Blev övertalad av pappa o calle att jag skulle åka dit ändå för läkarna här i stan har ju inga hjärcellar alls så.
Kom dit till gyn och då sa dem att efter 2 på fredagar blev det akuten så där satt man ända till 8. EN ENDA GYNLÄKARE skulle ha hand om förlossningen OCH akuten. herrejävlar.
A iaf så visade sig vara en begynnande inflammation. Åkte hem med antibiotika. På natten sen fick jag feber och börja spy. Spydde iof av tab men ändå. Kl 10 11 på fredags morgon börja jag skaka som fan. Kändes som jag var naken i antarktis. Gick in i duschen för att värma mig och efter ett tag börja jag yra och bli svimfärdig. Fick panik o ringde calle som var på apoteket. Kollade tempen som var 39,6. Fick ÄNNU mer panik och det ända jag tänkte på var att jag var påväg och bli döende eftersom jag hade hört att man kan dö om man börjar få lite mer än 40 grader.
När calle kom hem och såg mig ringde han genast ambulans. Så ännu en gång till sundsvalls sjukhus. Efter nån timme och nå blodprov fick vi beskedet om att dem skulle lägga in mig på gynavdelningen i två dagar typ. PUST!
Väl uppe på avdelningen blev bekymret om att ta mer blodprov påbörjat. Två tanter skulle turas om och sticka mig och jag förklarade för dem att jag var skiträdd för spruter. NÄÄÄDÅ! sa dem och efter 4 försöket börja jag toklipa och bli riktigt förbannad. Sa att jag vägrade bli stucken av dem där okunninga människorna där på gyn avd. (har varit i samma situation för ett år sen och då punkterade dem båda armveckena.) Tanterna gick och en annan kom in. Hon gav mig embla som e bedövningsgel och körde sedan in kanylen i ett enda svep. bet mig i handen men blev glad över att det gick. För hon sa det att om jag inte fick antibiotika intravinöst så kunde jag dö!!! Såg mitt liv med Hugo genast svepa förbi.
Febern åkte sedan upp o ner under lördag och söndag. Idag fick vi åka hem. Så jag känner mig mkt bättre. Är helt slut men det känns som om jag har fått en andra chans och leva. Så ska ta med Hugo nu in i sängen och lägga mig o mysa med han tills pappa calle kommer hem kl 11 i kväll.

Men säger bara detta :     TA VARA PÅ ERA LIV!